Relingslisten är ett kapitel för sig.
Från original satt en teaklist som relingslist, den var ganska medtagen så den ville vi byta och hade bestämt oss för att det skulle var ek. Det finns säkert många sätt att göra detta på men utifrån det material vi hade valde vi redan i vintras att försöka oss på att basa ekbrädor som mätte 30 x 80 mm. Utifrån de som vi hade skulle det gå åt tre bitar på varje sida.
Jag har liten erfarenhet och bara vid något enstaka tillfälle tidigare kommit i kontakt med att basa.
Det finns mycket information om det på nätet och massor med youtube-filmer som beskriver processen. Jag föll för ett sätt där man basade i en lång plastpåse. Fördelen med det är att man kan sätta plankan i spänn samtidigt som man värmer/ångar den.
Vi hade byggt en liten portabel anläggning med en elplatta och en gryta med ett tättslutande trälock med en stos där vi kopplade en slang som var lika lång som plankan. Vi borrade hål i slangen med jämna mellanrum där ångan kunde komma ut, och fixerade den på plankan med hjälp av buntband. Sedan stoppade vi in plankan med den fastsurrade slangen i en lång plastpåse och spände upp den utmed båtens reling.
Vi bäddade in allt ihop i flyttfiltar och startade elplattan. Det dröjde inte länge innan ångan började sippra ut genom hålen i slangen och bildade en dimma inne i påsen. Efter ett par timmar hade vi kommit upp i en temperatur om 95 grader och vi började spänna den till den form vi ville, det krävdes några omtag och vi lärde oss.Efter några försök fick vi ett resultat som vi var nöjda med, och vi provmonterade. I det här läget valde vi, efter utvärdering att det var på tok för tidskrävande så vi valde i stället att laminera upp en relingslist.
Laminerad relingslist
Den laminerade relingslisten gjordes av tre bitar, en som limmades med Tec7 och skruvades uppe på relingen och sedan en på var sida om den som gick ned en bit över de befintliga teaklisterna.Listen gjordes av 20 mm ekbrädor som formsågades i fören och aktern men övriga bitar böjdes efter relingen.
Sedan hyvlades och slipades det hela, vi pluggade alla skruvhålen, det var drygt 500, sedan var det att slipa igen.
Planen var att det skulle var färdigt, lackat och klart innan sjösättning. Men så var det självklart inte, så det sista med att renskrapa för limrester, finslipande och limma pluggar som man missat första rundan gjordes efter sjösättningen.
Det var lite av en befrielse när vi väl maskerade och började stryka på första lagret med Lignin epoxi-impregnering och sedan några lager med lack och det hela blev väderbeständigt.
