Låda på taket, ut ur formen

Ja, det var som sagt med spänd förväntan som vi
tog oss ned till varvet och började demontera formen och egentligen så finns det inte särskilt mycket att säga om det förutom att det var väldigt nervöst.

Som framgår av film och bilder var finishen inte särskilt hög när "Lådan på taket" kom ur sin form, utan den kändes ganska skräpig med alla MDF-rester som fastnat och flera plastbommar/luftfickor, så det var ganska mycket att reparera. Men den var bra att jobba vidare med och vi hade fortfarande någon månad med bra temperaturer.

Vi fortsatte med att förbereda genom att kapa bort de delarna av teakdäcket där den nya ruffsidan skulle sammanfogas med rufftaket och däcket.

Det var ganska mycket jobb med det också och det hela måste verkligen ske med eftertanke då det är svårt om man väl har kapat bort för mycket, så ofta blir det ett tunt lager i taget.

Man lär sig ganska mycket på vägen, ofta känns det som att man först har fått riktig kläm på saker när man nästan är klar, så sista biten går som en lek.

Kaffe går det åt, och är man i närheten är man alltid välkommen in på en kopp! Vintertid blir det mest pulverkaffe, men under den varmare perioden på året, när det finns vatten i kranen strax utanför vårt båthus bjuds det på riktigt kaffe och har man bullar med sig så bjuds det på det också.

Det tog ganska lång tid att fasa ned däcket till en lagom nivå och det togs i flera olika omgångar. Det lades ganska många lager med glasfiber, exakt hur många vet jag inte för det var ganska många småbitar som lappade över varandra. De enda stället som det riktigt går att mäta tjockleken är stolparna mellan fönsterna, där är det ca. 15 mm. Det blir fortsatt mera glasfiber på insidan så när det är klart kommer de bärande delarna, där skotskena ska fästas att vara dryga 20 mm.

Det var väldigt skönt när vi sågade upp för fönsterrutorna och man fick lite mera känn för hur det kommer att bli inifrån.
Den krävs fortfarande en del spackeljobb innan den är riktigt klar för grundfärg. Det ska mera glasfiber och släta sidor på insidan, dörrhålet ska rättas till, teaken på rufftaket ska nåtas om, ruffluckan fixas, en ny dörr med luckor ska beställas, spanten ska upp i innertaket igen, det ska isoleras, rutorna ska fixas till (det kommer att bli ett kapitel för sig)

Jag vet att vintern inte har varit sig så vinterlik men det har ändå varit för kallt för att plasta/spackla.

Låda på taket, färdigställa form och börja plasta

Projektet "Lådan på taket" hade nått in i en fas där det inte fanns någon återvändo.

När vi väl hade slipat rent för gammal färg och kommit ned till ren plast, jag ska inte säga överallt men näst intill, började jag mäta upp och såga till det som skulle bli fönsterformar. När det gäller fönster har vi tänkt oss att det ska vara dubbelglas för att förhindra kondens på insidan. Hur just det skulle gå till visste vi inte, bara att det måste gå. Men tanken var att rutorna skulle limmas mot en kant, därför valde jag att också göra formen till fönsterramarna av 15 mm MDF för då kan man limma i upp till 15 mm tjocka rutor utan att de går utanför ruffsidan.  (Se bild nedan)

För att få till en avrundad kant runt fönsterbågarna spacklade vi ett hålkärl runt fönsterformarna. (Se bild)

Hörnen gjordes av 100 mm avloppsrör som sågades i kvartar och fälldes in formen, vilket inte hade varit nödvändigt eftersom vi behövde den som fals för den utvändiga sammanfogningen. När allt var på plats lade vi tillbaka taket i eller på formen. Det var första gången som vi fick känsla för det nya större utrymmet inne i ruffen, det kändes enormt, nästan två o trettio till taket. Vi har vant oss vid det nu, särskilt när man är medveten om att durken ska höjas lika mycket som själva lådan, det känns bra.

Vi satte falslister både i den övre och den nedre kanten för att skapa utrymme att plasta utvändigt, sedan vaxade vi formen invändigt för att plasten inte skulle fastna i den och när vi äntligen var nöjda med det, var det bara att börja plasta. (se youtubeklipp, länk finns nedan)

Vi använde oss av Epoxi, jag har inte arbetat med det så mycket tidigare och har därför inte så mycket erfarenhet. Men det är bara att ge sig in i hetluften. Jag har dock läst på en hel del och kollat många youtubefilmer.

Vi hade sedan tidigare köpt Epoxi från West-system och tycker att det är bekvämt med doseringspumparna och att det är fritt från lösningsmedel i förhållande till polyester.

Dock måste man skydda sig ordentligt för att inte få ohärdad epoxi på huden då det är kraftigt allergent.

Vi fixade till en blandningsstation och satte igång. A-L klippte glasfibervåder och blandade Epoxi. Vi valde den snabba härdaren då det var frampå hösten och inte supervarmt. Men vi hade värme i ruffen och ca 10-15 grader på MDF;en. Det tog dryga två hela dagar att få alla tio lager hela vägen runt. Sedan var det bara att vänta.

Det var här någonstans som vi vågade stanna upp, backa tillbaka med en kopp kaffe, beskåda och försöka se in i formen, vad är det som döljer sig där inne, nästan lite som på julafton där man egentligen vet vad som finns i paketen, men hur ser det ut på riktigt, hur känns det att ha en sådan, uppfyller den våra förväntningar? Frågetecknen är många.

Fortsättning följer....