Låda på taket, färdigställa form och börja plasta

Projektet "Lådan på taket" hade nått in i en fas där det inte fanns någon återvändo.

När vi väl hade slipat rent för gammal färg och kommit ned till ren plast, jag ska inte säga överallt men näst intill, började jag mäta upp och såga till det som skulle bli fönsterformar. När det gäller fönster har vi tänkt oss att det ska vara dubbelglas för att förhindra kondens på insidan. Hur just det skulle gå till visste vi inte, bara att det måste gå. Men tanken var att rutorna skulle limmas mot en kant, därför valde jag att också göra formen till fönsterramarna av 15 mm MDF för då kan man limma i upp till 15 mm tjocka rutor utan att de går utanför ruffsidan.  (Se bild nedan)

För att få till en avrundad kant runt fönsterbågarna spacklade vi ett hålkärl runt fönsterformarna. (Se bild)

Hörnen gjordes av 100 mm avloppsrör som sågades i kvartar och fälldes in formen, vilket inte hade varit nödvändigt eftersom vi behövde den som fals för den utvändiga sammanfogningen. När allt var på plats lade vi tillbaka taket i eller på formen. Det var första gången som vi fick känsla för det nya större utrymmet inne i ruffen, det kändes enormt, nästan två o trettio till taket. Vi har vant oss vid det nu, särskilt när man är medveten om att durken ska höjas lika mycket som själva lådan, det känns bra.

Vi satte falslister både i den övre och den nedre kanten för att skapa utrymme att plasta utvändigt, sedan vaxade vi formen invändigt för att plasten inte skulle fastna i den och när vi äntligen var nöjda med det, var det bara att börja plasta. (se youtubeklipp, länk finns nedan)

Vi använde oss av Epoxi, jag har inte arbetat med det så mycket tidigare och har därför inte så mycket erfarenhet. Men det är bara att ge sig in i hetluften. Jag har dock läst på en hel del och kollat många youtubefilmer.

Vi hade sedan tidigare köpt Epoxi från West-system och tycker att det är bekvämt med doseringspumparna och att det är fritt från lösningsmedel i förhållande till polyester.

Dock måste man skydda sig ordentligt för att inte få ohärdad epoxi på huden då det är kraftigt allergent.

Vi fixade till en blandningsstation och satte igång. A-L klippte glasfibervåder och blandade Epoxi. Vi valde den snabba härdaren då det var frampå hösten och inte supervarmt. Men vi hade värme i ruffen och ca 10-15 grader på MDF;en. Det tog dryga två hela dagar att få alla tio lager hela vägen runt. Sedan var det bara att vänta.

Det var här någonstans som vi vågade stanna upp, backa tillbaka med en kopp kaffe, beskåda och försöka se in i formen, vad är det som döljer sig där inne, nästan lite som på julafton där man egentligen vet vad som finns i paketen, men hur ser det ut på riktigt, hur känns det att ha en sådan, uppfyller den våra förväntningar? Frågetecknen är många.

Fortsättning följer....