Det har varit mycket funderingar om hur vi ska göra för att fixera barlasten i botten av kölen. Den tidigare konstruktionen där blytackorna fixerades i en bädd av sand kändes inget vidare när vi plockade upp blyet från soppan av sand, vatten och diesel. En otäck blandning.
Planen är att det ska få torka ut ordentligt i kölsvinet, det kan säkert ta flera månader. Vi har skaffat en fuktmätare för att kunna hålla koll på att torkningen fortskrider, framöver får vi finna något torrt som vi kan jämföra värdena med. Sedan måste vi göra rent och undersöka så att plasten inte är skadad, tänker på delaminering, osmos osv.
Vi skulle vilja, när det väl är rent, hälla ned expanderepoxi-skum i kölbotten och sedan ställa tillbaka blytackorna på samma sätt som vi plockade upp dem, sedan ska skummet svälla upp och fylla igen springorna och stabilisera tackorna. När all bly är återbördad plastar vi på ett lock och försluter det hela noggrant, stabilt och vattentätt (så var det inte tidigare vilket tros vara orsaken till att vatten och andra vätskor har kunnat leta sig ned och ställa till fasansfulla otrevligheter bland blytackorna) och sedan lägga tillbaka vatten- och dieseltankarna. Vi vill leva med övertygelsen och med vetskapen om att allt där under är bra och aldrig mer behöver plockas upp igen.
Hela den här grejen kan gå att göra med tvåkomponents PU-skum i stället för epoxiskum, slutna celler för att det inte ska absorbera vatten.
Nackdelen med att fixera det med skum är att det blir besvärligt om man mot all förmodan behöva ta upp det igen.
Man kan också göra som det var gjort tidigare och fixera tackorna med sand och försluta utrymmet ordentligt, vet dock inte hur säkert det känns.
Tiden får visa vad vi väljer att göra...
