Sargkant i sittbrunnen

Det är väl som det alltid är, att det tar längre tid än vad man har tänkt och jag återkommer igen till arbetet med sargen i sittbrunnen.

Det tog ju inte särskilt lång tid att demontera den gamla, det var i princip bara att plocka bort efter att man hade lokaliserat skruvarna och för den delen var det mesta så murket att den i stort sett ramlade isär.

Steg två i det hela var att fundera ut vilken form vi ville ha. Snabbast hade ju varit att såga till likadana sidor som original i 18 millimeters marinplywood, men varför göra det lätt för sig? Jo, jag tyckte att sittbrunnen kändes kantig och det funderades mycket på hur man skulle kunna få till rundade sargkanter. Det slutade i att plasta upp en ny sargkant glasfiberarmerad polyester där som ska kläs med en teakpanel. Här uppstår nästa fundering, hur ska panelen fästas, skulle vilja vara utan skruvar, men det tar vi sedan.

Förberedandet för ny sargkant

• Demontera den gamla
• Bygga form för den nya

• Stommen byggdes av 15 mm plywood och skruvades fast i däcket. Den gjordes ungefär 2 cm högre än originalet, närmast för att ha att ta av.
• Med en kopierfräs frästes plywooden efter kanten på däcket varefter det frästes bort ytterligare ca 3 mm för att få plats med en masonitskiva att plasta emot och att den skulle vara i linje med sittbrunnens kant.
• Stommen byggdes i två våningar, en våning som gick hela vägen runt och en våning två där sargen skulle gå upp emot ruffen.
• Den uppåtsvängda övre biten laminerades av fyra lager 3 mm masonit som tvingades ihop.
• Sedan kläddes den med 3 mm masonit som limmades och skruvades. När limmet torkat skruvades skruvarna ut och det hela spacklades med en helt vanlig finspackel. Sedan slipa. Två varv blev det.
• Rengöra ytorna som det ska plastas emot.
• Det blev till att slipa bort all gelcoat på den yta där sargen skulle överlappa för att få fäste. Det var gott om gelcoat, ett tjockt lager. För det jobbet införskaffade jag en ny slipmaskin (har säkert anledning att återkomma till den senare). Ett 40 korns papper, kopplad dammsugare till slipmaskinen, mask till mig, musik i öronen, sen är det bara att köra på tills man är nöjd.
• Tvätta rent


• Det gjordes med Aceton för att få bort eventuella föroreningar som försämrar polyesterns vidhäftning, allt ifrån att man har petat på ytan med ett finger eller andra typer av fett och så vidare.
• Maskera
• Jag maskerade den rengjorda ytan för att den inte skulle förorenas av vax
• Vaxa

• Vaxa var ganska enkelt, vi använde en hård möbelvax som borstades eller penslades på masoniten och en tejpremsa som satt på en list som var monterad som en kant längst ned att plasta emot.
• Plasta

• Det hela inleddes med ett experiment där vi plastade tio lager 300 g glasfibermatta om ca 10 x 10 cm mot två olika underlag. Ett med en vaxad aluminiumfolie och ett med bara vaxad masonit. Bägge var lätta att ta bort från underlaget. Det var med utgångspunkt från det som vi valde att använda vax i formen som släppmedel. De tio lagrena gav en materialtjocklek om ca 7-8 mm, det var vi nöjda med (det visade sig dock vara fel för resultatet på den färdiga sargen blev 4-5 mm med polyester från Hjertmans och 5-6 mm med Biltemas).
• Sargen runt om är sex meter, det gånger tio lager skulle innebära 60 löpmeter glasfiber
• Åtgången av polyester beräknades till ungefär 10 - 12 kg polyester. Vi utgick ifrån experimentet.
• Alla glasfiberremsor placerades inom räckhåll runt sittbrunnen.
• Det ordnades en blandstation

• Extra skyddshandskar
• Mask
• Torkpapper
• Aceton
• Sax
• Kniv
• Penslar
• Rollrar  
•  Något som vi inte förberett som vi ska tänka på framöver.

• 
  Täckt av omgivande ytor som inte ska plastas, -noga, med skyddspapp. Hade glömt bort hur kladdigt det kan vara, även om man försöker vara noga. Det är något med kladd på en pensel som inte riktigt fungerar tillsammans med mig.Soptunnor på strategiska platser för begagnade handskar, trasor och annat skräp.
• Återigen tiden, det tog längre tid än tänkt. Vi fick göra det i två omgångar med en skarv i aktern.
• Graderingen på mät-sprutan försvann efter bara ett par uppmätningar, texten var inte lösningsmedelsbeständig. Jag fick mäta genom hålla den emot en annan, för att veta mängden.
• Själva plastandet gjordes med två olika metoder, det var inte planerat. I den första delen påfördes polyestern med pensel och rollades med aluminiumrollern. Anledningen till att vi använde pensel var för att rollern inte passade på skaftet (så förtretat). Men resultatet var tillfredsställande.   
• Längden på glasfiberremsorna gjorde att det blev ett naturligt överlapp.
• Del två, babord sida. Nu hade jag rollar som passade på skaftet och det gick betydligt mycket snabbare, dock blev det ett nytt bakslag, skruven till aluminiumrollern lossnade konstant. När man drog åt skruven låste den rullen. Så den räfflade aluminiumrollern användes inte så flitigt som det borde ha gjorts vilket resulterade i en del små luftbubblor i laminaten. Tänker dock att det inte är hela världen, man får anstränga sig för att se dem, och de kommer att hamna bakom panelen.

Det var lite som julafton när man skulle skära rent kanterna och ta bort formen som släppte överraskande lätt, det var bara själva spacklet, som användes för att spackla igen alla skruvhålen, som fastnade, men det var också lätt att ta bort. Jag tror att sargens utsida i stort sett blev så bra att det bara är till att slipa lite lätt och sedan måla. Men innan det händer ska vi spackla den utvändiga kanten mot ruffen och det ska plastas igen två fönster på varje sida om ruffen.

De två olika sorternas plast? Ja, den från Hjertmans, dyrast, var mera trögflytande och segare, man fick rolla mycket för att känna att hela väven var indränkt, den var klar och fin och ändrade tydligt i utseende när den hade härdat. Biltemas var billigare och mera lättflytande, använde roller för att påföra den. Började med pensel som jag gjort med polyestern från Hjertmans, men det gick inte lika bra eftersom den var mera rinnig. Den gick dock bra att rolla.

På det stora hela är vi mycket nöjda med resultatet, formen på sargen känns rätt. Självklart hade det varit betydligt mycket lättare och billigare att sätta dit en ny sarg av Plywood, men det kändes så kantigt, För den delen så är vi ju inte klara än, det ska dit en teakpanel på insidan och kantlister både över och under.

👉👉👉Boreas sargkant👈👈👈

El-båtsmässa

Under en helg i början på maj ordnade Sjöhistoriska i Stockholm en mässa för el-båtar. Inriktningen var överlag framdrift och det är kanske det som man tänker på i första hand när man tänker el-båt.

Det första intryck vi fick är att det fortfarande är en dyr teknik.

Vi har två båtar där det är intressant med en elmotor.

En Askeladden segel-kombi på 16 fot. Den kan man ro, man kan segla henne med fock och stor, den har ett centerbord och man kan ha en liten utombordare på 6-8 hk. En fantastisk liten båt som vi har i stugan som vi besöker ett par gånger om året, särskilt några semesterveckor under sommaren. Det hade varit perfekt med en liten el-utombordare som man lätt kan stuva undan, inte behöva tänka  på bensinspill och loppa på stiftet. Men, 40 000:- för ett sådant paket är inte försvarbart. Så det får ligga på is lite till. (funderar på om man skulle kunna plasta en tunnel i kölen och och stoppa in en liten eldriven jetmotor)














Våran Colin, Boreas som hon heter, hade varit spännande att komplettera med en el-motor för att göra henne hybrid. Alltså möjlighet via sol, vind och energi från segling ladda batterier som sedan kan användas för att ta oss ut och in från hamn och andra kortare stillsamma turer. Då tänker vi oss det som ett komplement till dieselmotorn, där elmotorn ska placeras strax ovanför propelleraxeln, mellan backslaget och där axeln går ut genom skrovet och där drift ska ske via en kuggrem mellan elmotorn och propelleraxeln.

Jag tror att det är möjligt och att det är en intressant lösning för många båtar.

När man ser till vad som finns på marknaden så är där fokus på två alternativa lösningar för inombordsmotorer. De bygger på att man monterar en elmotor direkt på axeln, oftast linjärt med axeln, men också  med kuggremstransmission mellan motor och axel.

• Det ena systemet bygger i princip på att man installerar en elmotor där det tidigare funnits en förbränningsmotor och där bränsletanken tidigare har funnits installerar man en batteribank som laddas medan man ligger i hamn. Räckvidden baseras på hur mycket ström man har med sig, alltså hur stor batteribank man har.

• Det andra systemet bygger på en elmotor som är monterad för drift direkt på propelleraxeln, förses med ström från mellanlagringsbatterier som laddas med generator som i sin tur drivs av en stationär förbränningsmotor.

Det finns en lösning som jag har bestämt mig för att se lite närmare på, det verkar vara en överkomlig investering och ge en möjlighet att komplettera den befintliga förbränningsmotorn.

Så planen är framöver är att undersöka om det överhuvudtaget är möjligt, att den får plats, att det går att modifiera de befintliga motorfästena. Om det befintliga backslaget skadas av att axeln roterar kontinuerligt kan man komplettera med någon typ av koppling för att  frikoppla förbränningsmotorn när man kör på el.

Men mässan var ett lysande initiativ av Sjöhistoriska, det var många intressanta projekt och skapelser där, och man märker att elmotor- och bärplanstekniken är på stark frammarsch, det ska bli intressant att följa. Det som fångade min uppmärksamhet mest var nog den lilla träbåten med en nästan romantisk doft av tjära, linolja och terpentin, ett fascinerande hantverk. Också den med elmotor.

En stor nackdel med elmotor, inser jag nu, är ljudet, eller avsaknad av ljud. Tänk själv, snipa som glider fram en sommar kväll i solblänket alldeles ljudlöst, inget dunk.....dunk....dunk...  .

Sjösättning

I slutet av april och början av maj kommer i ordningsställandet av båtar inför sommarens resmål i gång på allvar och det har rått febril aktivitet här på varvet, mycket kaffe.

Det är med delad känsla man sväljer vetskapen om att vi inte ska sjösätta denna säsong, inte nästa heller för den delen.

Men det finns många att prata med och många som kommer förbi och fikar i vårt båthus och det är trevligt och det knyts nya kontakter och nya trevliga bekantskaper. Och alltid är det någon som sitter inne med kunskap man behöver, som mannen med Yachten som hela vintern har skrapat, slipat och numera även bottenmålat.



Under ett samtal med en annan varvsliggare fick jag information om att just Yachtägaren  hade tagit bort skruven i sitt teakdäck. Nästa gång jag stötte på honom frågade jag och han berättade. Under en av hans turer på världshaven, bland annat till Karibien hade han under palmerna roat sig med att ta bort pluggarna i teakdäcket, skruvat ut alla skruvar, fyllt igen skruvhålen med epoxi, pluggat hålen och slipat. Jag frågade honom om han hade haft problem med att däcksribb hade lossnat. Han berättade vidare att det lossnade någon ribb emellanåt, men att det var bara att rensa upp och dit med en ny. Vi resonerade lite fram och tillbaka och kom fram till att vi hade samma förutsättningar. Att däcksribben är 12 mm och limmat med typ Sikaflex och inte som i viss andra fall Silikon.

Så det är vår nya plan, istället för att kapa alla skruvar på undersidan och lägga ett lager plast. Bort med pluggen och skruven, täppa igen skruvhålet och plugga. Fantastiskt!

Det blir tomt på varvet, men vi kommer att få i alla fall en granne på varvet i sommar som har bestämt sig för att renovera lite på sin båt. Det ska bli kul.

Vi har även fått ett bra tips angående Epoxi-färg till botten, återkommer om det senare.

Nu ser vi fram emot att få arbetsro och en bra sommar.

Jobbet med sargen i sittbrunnen löper på men det tar alltid lite längre tid än vad man har tänkt sig. Mycket småbitar och putsa. Vi slipade bort gelcoaten nedanför för att få fäste i den gamla polyestern. Hade en slipmaskin med 40 korns papper, det fungerade ganska bra, Nu ska det bara på en våning till på formen längst fram mot ruffen sedan ska den kläs med masonit och "peel ply". Ett spännande projekt tycker jag

Dagarna före och Valborgshelgen spenderade vi i  fantastiska södra Sverige där våren redan hade gjort sitt och satt ordentligt med färg på omgivningarna.

När temperaturen börjar stiga ska vi gå igång med att plasta.

Det kommer ett youtube-klipp här som lite mera beskriver jobbet med båten.

Beslutsångest

Stora beslut innebär tydligen alltid ett visst mått av beslutsångest för mig, och när det gäller att såga upp ett stort hål i rufftaket på 2 gånger 2 meter känns det mest som att det måttet är rågat.

Varför är då detta hål och i förlängningen av det, en låda på rufftaket så viktigt?

Jo, tanken är, som jag tidigare har försökt beskriva att oftast när man kryper ned i ruffen på en segelbåt och stänger ruffluckan, stänger man också ute den visuella kontakten med omvärlden. Skyportarna ger i och för sig ljus och en bild av vädret i just "skyn". De små gluggarna på ruffsidan är just gluggar och på vår Boreas får man en väldigt bra bild av hur ren eller för den delen hur smutsig vår reling är. Motsatsen, motorbåtar har ofta stora glaspartier med full sikt både åt men också i alla väder, till och med från förarplatsen. Det behöver vi inte.

Det vi vill ha är en plats där vi kan inta vårt morronkaffe inne i värmen en småruggig höstdag och samtidigt se ut på vår omgivning. En plats där man under seglats kan följa med på vad som händer när någon annan står till rors. En plats där man under färd över Atlanten, Nordsjön eller för den delen i fantasin, när man till fullo förlitar sig på sitt vindroder, autopilot eller förtöjning, men har ett behov av att spendera en stund inne och fortfarande ha visuell kontakt med omvärlden, med vågorna och vinden.

- Jahaa! skulle en del säga,
- Då är det en motorseglare ni behöver!
- Nope, det är det inte!- Det vi behöver är en ketchriggad Colin Archer med gott om segel som av hela dess själ, av hela dess båthjärta konstant längtar efter att seglas...

Lånade inspirationsbilder från Devalk i Holland, på en 38 fots stålbåt.

www.devalk.nl

Dessa bilder beskriver väl vad det är som vi vill göra för vår Boreas.

👉👉Boreas på youtube👈👈

Veckans arbete på båten

Bottenskrap

Att skrapa botten på en båt och ge henne en ny bottenfärg hör våren till. Hektiska tider på varven för småbåtsägare. Många goda idéer och en aldrig sinande ström av nya bättre bottenfärger, och fika. Mycket fika och mycket småprat mellan varven, särskilt nu när vårsolen värmer och alla båtvännerna dyker fram under presenningarna, alltid lär man sig något.
Tänkte återberätta en liten historia här, man jag behåller den ett tag till och resonera istället om vår framfart med att skrapa botten.

En båtgranne har hela vintern kommit ned till varvet och skrapat en liten bit på hans båt, en Yacht 42, ett par gånger i veckan. Han är klar nu, har slipat den också. Jag tänker ta rygg på honom, en liten bit i taget och målet är epoxi-grund och klart för ny bottenfärg innan vintern.

Men han har en liten skrapa, ett handtag om ca 25-30 cm och ett litet trekantigt blad i änden som man kan vända. Jag var runt hos lite olika järnhandlare och kollade vad som fanns, hade tänkt att köpa några olika och testa. Det fanns att köpa, kända varumärken för både tre fyra och fem -hundra kronor. Jag tyckte att det var lite våldsamt att köpa ett gäng såna, så jag googlade och hittade en på Biltema som kostade en bråkdel med utbytbara blad.

Bottenfärgen på vår båt verkar vara i fyra olika lager.

1. Gelcoat (vit) ingår kanske inte i begreppet bottenfärg 
2. Ett antal lager epoxi (svart)
3. Antifouling (röd)
4. Antifouling (blå)

De båda lagerna med antifouling är väldigt porösa, säkert efter flera år på land med regn och solen så den är väldigt lätt att skrapa bort. Men det trekantiga bladet  hade ett trubbigt hörn som gjorde att första delen som jag skrapade blev väldigt repigt. Jag plockade fram filen och filade bort trubbigheten. Ungefär 2 m2 skulle jag gissa på är skrapat  och det känns att skärpan på det lilla bladet börjar tryta så det är nog ungefär vad det klara. Eftersom att det gick att fila tror jag inte att det är någon hårdmetall så man kan säkert skärpa eggen själv, men jag tänker nog åka förbi Biltema och hämta ett gäng.

Kolla gärna in senaste youtube filmen hur det hit in tills har gått att skrapa

👉👉Youtube skrapa botten👈👈👈

Ek-plankor

Mycket tid går åt till att skanna av marknaden för olika material såsom ek-plankor. Vi tänker oss en avbärarlist, relingens överkant och sittbrunnens sargkant ska vara i ek. Lite andra bitar också för den delen, jag gillar ek, det känns Colin Archer.

Våran plan är som enligt denna lilla skiss att göra avbärarlist med en fot (kanske heter det så) men öppningar för röstjärnen, nio stycken på varje sida och för spygatterna så att vattnet från däck kan rinna fritt.

Både avbärarlisterna och relingsöverkanterna är lite lätt välvda både runt skrovet men också i höjdled så det blir till att utöka kunskapsbanken med att ånga och böja ek, det ska bli spännande. Jag har kollat en del youtubefilmer i ämnet och det verkar inte ogörligt bara man tar sig tid.

Det kommer också att gå åt tid med att renovera de gamla "sky portarna", ett trevligt namn en port till himmeln. Det kommer att innebära en del jobb om man vill ha finish som på denna bild. Det är en bild som jag tog på båtmässan "Allt för sjön" på en gammal motorbåt som hade tillhört Ivar Kreuger, tändstickskungen som huserade i början av nittonhundratalet och ett är säkert, han hade bra smak när det gäller motorbåtar, vilket åk!

Det finns lite resonemang omkring mitt lådbygge eller det förhöjda rufftaket på youtube. Det börjar framträda en bild i modellandet som jag kan förhålla mig till. Kolla länken här under.

👉👉Kolla in vårt båthus👈👈 

Sarg i sittbrunn

Vilken lördag! 10 - 12 grader och soligt skönt i hörnan mellan mastskjulet och traktorgaraget. Jobbade i båten hela dagen utan jacka och det känns verkligen som att det kommer en vår och en sommar i år också!

Dock så ser vi fram emot en sommar utan att komma i sjön, att ligga på land och insupa doften av fernissa, insmorda i nåtmassa med ett heltäckande slipdammslager och ett ständigt kliade av glasfiber, iklädd alla dem här gamla kläderna som är mer eller mindre utslitna och absolut inte  lämpade sig för återvinningen men som ändå sparats länge, som har kunnat vara bra att ha, i väntan på att man ska renovera nån båt eller nåt. Nu så, nu kommer dom till användning.

Nå, det är lördag och till jobbet. Hösten och vintern har gått åt till att ta bort, kassera och kasta. Det jobbet är inte helt klart men där är en stor längtan efter att laga något, fixa till saker.

Planen är att vi ska färdigställa båten utvändigt under våren, sommaren och den kommande hösten. Anledningen till det är att infästningar, genomgående skruvar och andra håltagningar är fritt fram när man inte har något på insidan att ta hänsyn till.

Så det som har blivit gjort är är att vi har mallat en ny sarg till sittbrunnen, den är nästan perfekt och det börjar framträda en sittbrunn som tilltalar oss.

👉👉Bygga sargmodell till sittbrunn👈👈

 

Våren närmar sig

Söndag morgon 17 mars

Efter att Boreas blev vår konstaterade vi ganska omgående att det inte fanns något av inredningen som skulle sparas. Det ger oss fria händer att utforma som vi vill. Ja, det är väl mest jag som har synpunkter på hur det ska vara. Arbetet med att plocka ut inredningen är i stort sett klart. Det finns fortfarande något skåp kvar, mest för att det är bra att ha grejer i. Som till exempel förvaringsplats för pulverkaffet. Så jag tror att det får hänga kvar ett tag till.

Spant och lister i rufftaket ska plockas ned och det är fortfarande ett getingbo av slangar akter om motorn och där finns även en inplastad ficka, jag tror att den fungerar som någon sorts ballast eller viktfördelning. Den är full av blyvikter och sand. I samband med att den ska tas bort tänker jag väga innehållet för att framöver ersätta det med något annat. Utöver att den fickan känns lite som ett hastverk behöver den avlägsnas för att vi ska kunna komma åt propelleraxelns tätningar som ska förnyas. Även kopplingen mellan backslaget och propelleraxeln behöver bytas och där är lite funderingar huruvida de befintliga delarna är kompatibla med varandra. I och med ny axeltätning och nya lager blir det kanske också en ny axel. Det skulle innebära att det skulle gå att göra den någon decimeter längre vilket skulle betyda att man kan flytta fram motorn i relation till det, vilket i sin tur skulle innebära att motorn kan hamna mitt över motorbädden. Det skulle ju vara bra.

Youtube klipp om nedplockning av innertak och spant

👉👉👉Boreas 5👈👈👈

Sedan finns det två tankar kvar. En bränsletank i rostfriplåt och en plasttank till vatten. Jag skulle vilja lyfta ut dem. Vattentanken, vet inte hur stor den är, är av svart plast, antagligen PVC. Bägge tankarna ligger under durken i kölen. I utrymmet mellan tankarna och mot skrovsidorna, kanske 5 - 10 millimeter runt om är det utfyllt med något som ser ut som beige betong. Det som är runt vattentanken verkar ok, men det runt dieseltanken har luckrats upp, antagligen av dieselspill. Därför vill jag lyfta ut dem. Jag tror att det har varit ytterligare en vattentank som har legat mellan dieseltanken och vattentanken, ett utrymme som på senare tid antagligen har agerat stuvutrymme. Sedan låg det två dieseltankar av plast under fribordet på var sin sida om sittbrunnen om vardera 110 liter. Det ligger ett par ton blytackor i kölen som vi tänkte lyfta upp för att rengöra och föra ned en slang för länspumpen, misstänker att det finns blytackor även under tankarna, ytterligare en orsak till att lyfta ut dem.

Nu när våren äntligen börjar synas runt hörnet är planen att vi ska vara klara med att plocka ut inredningen och tvätta rent. Vi har funderingar på att hyra en högtryckstvätt och blåsa av den ordentligt invändigt. Det ska bli kul!

En sak till som ska plockas ut, skottet mellan förpik och ankarbox tänker vi ta ned och sätta upp ett nytt.