El-båtsmässa

Under en helg i början på maj ordnade Sjöhistoriska i Stockholm en mässa för el-båtar. Inriktningen var överlag framdrift och det är kanske det som man tänker på i första hand när man tänker el-båt.

Det första intryck vi fick är att det fortfarande är en dyr teknik.

Vi har två båtar där det är intressant med en elmotor.

En Askeladden segel-kombi på 16 fot. Den kan man ro, man kan segla henne med fock och stor, den har ett centerbord och man kan ha en liten utombordare på 6-8 hk. En fantastisk liten båt som vi har i stugan som vi besöker ett par gånger om året, särskilt några semesterveckor under sommaren. Det hade varit perfekt med en liten el-utombordare som man lätt kan stuva undan, inte behöva tänka  på bensinspill och loppa på stiftet. Men, 40 000:- för ett sådant paket är inte försvarbart. Så det får ligga på is lite till. (funderar på om man skulle kunna plasta en tunnel i kölen och och stoppa in en liten eldriven jetmotor)














Våran Colin, Boreas som hon heter, hade varit spännande att komplettera med en el-motor för att göra henne hybrid. Alltså möjlighet via sol, vind och energi från segling ladda batterier som sedan kan användas för att ta oss ut och in från hamn och andra kortare stillsamma turer. Då tänker vi oss det som ett komplement till dieselmotorn, där elmotorn ska placeras strax ovanför propelleraxeln, mellan backslaget och där axeln går ut genom skrovet och där drift ska ske via en kuggrem mellan elmotorn och propelleraxeln.

Jag tror att det är möjligt och att det är en intressant lösning för många båtar.

När man ser till vad som finns på marknaden så är där fokus på två alternativa lösningar för inombordsmotorer. De bygger på att man monterar en elmotor direkt på axeln, oftast linjärt med axeln, men också  med kuggremstransmission mellan motor och axel.

• Det ena systemet bygger i princip på att man installerar en elmotor där det tidigare funnits en förbränningsmotor och där bränsletanken tidigare har funnits installerar man en batteribank som laddas medan man ligger i hamn. Räckvidden baseras på hur mycket ström man har med sig, alltså hur stor batteribank man har.

• Det andra systemet bygger på en elmotor som är monterad för drift direkt på propelleraxeln, förses med ström från mellanlagringsbatterier som laddas med generator som i sin tur drivs av en stationär förbränningsmotor.

Det finns en lösning som jag har bestämt mig för att se lite närmare på, det verkar vara en överkomlig investering och ge en möjlighet att komplettera den befintliga förbränningsmotorn.

Så planen är framöver är att undersöka om det överhuvudtaget är möjligt, att den får plats, att det går att modifiera de befintliga motorfästena. Om det befintliga backslaget skadas av att axeln roterar kontinuerligt kan man komplettera med någon typ av koppling för att  frikoppla förbränningsmotorn när man kör på el.

Men mässan var ett lysande initiativ av Sjöhistoriska, det var många intressanta projekt och skapelser där, och man märker att elmotor- och bärplanstekniken är på stark frammarsch, det ska bli intressant att följa. Det som fångade min uppmärksamhet mest var nog den lilla träbåten med en nästan romantisk doft av tjära, linolja och terpentin, ett fascinerande hantverk. Också den med elmotor.

En stor nackdel med elmotor, inser jag nu, är ljudet, eller avsaknad av ljud. Tänk själv, snipa som glider fram en sommar kväll i solblänket alldeles ljudlöst, inget dunk.....dunk....dunk...  .